Foto: Johnér
Tillsammans i kampen mot välfärdsbrotten
Välfärdsbrotten har blivit en viktig inkomstkälla för kriminella och kostar samhället miljardbelopp varje år. Det drabbar ärliga medborgare med höjda skatter och försäkringspremier och urholkar tilliten till våra välfärdssystem.
Ur Trygg på jobbet juni 2024
På senare år har välfärdsbrottsligheten ökat. Det handlar om försäkringsersättningar och bidrag som betalas ut på felaktiga grunder och drabbar både de offentliga och de privata systemen.
Både staten och privata försäkringsbolag blir lurade
En stor andel av dessa brott begås av kriminella nätverk som har satt i system att lura både staten och privata försäkringsbolag på stora summor.
Enligt Polisen är brottsvinsterna från de polisanmälda och fullbordade bedrägerierna i dag nästan dubbelt så stora som de uppskattade brottsvinsterna från narkotikahandeln.
– Länge trodde man att det främst var ensamma gärningspersoner som begick de här brotten på impuls. De finns fortfarande, men en förvånansvärt stor andel är systematisk brottslighet som begås av kriminella gäng, säger Ronja Wildenstam, jurist på Svensk Försäkring och deras dotterbolag Larmtjänst.
De kriminella ser välfärdsbrotten som ett enkelt och relativt riskfritt sätt att tjäna pengar. Risken att upptäckas är liten och till skillnad från vid narkotikabrottslighet finns det ingen konkurrens om marknaden.
– Välfärdsbrotten har blivit en viktig del i den kriminella ekonomin och det är väldigt problematiskt. Förutom att pengarna göder gängkriminaliteten med allt vad det innebär av skjutningar och sprängningar drabbar bedrägerierna också de ärliga medborgarna genom höjda skatter och försäkringspremier. I längden hotas förtroendet för hela vårt välfärdssamhälle.
Kampen mot kriminaliteten förs på flera håll. Både försäkringsbolagen, däribland Afa Försäkring, och Försäkringskassan har gedigen kontrollverksamhet och avdelningar som utreder misstänkta brott och anmäler dem. Men det är en kamp i motvind med olika villkor.
En förvånansvärt stor andel är systematisk brottslighet som begås av kriminella gäng.
Privata försäkringsföretag är skyldiga att dela information och misstankar om bidragsfusk till Försäkringskassan och andra myndigheter, medan sekretesslagstiftningen sätter stopp för informationsutbyte åt andra hållet.
– Det har hänt att Försäkringskassan upptäcker ett brott, gör en utredning, stoppar utbetalningen och polisanmäler utan att försäkringsbolagen får reda på detta och deras utbetalningar till den kriminella fortsätter, säger Ronja Wildenstam.
Viktigt med informationsutbyte
I dag har försäkringsbranschen och Försäkringskassan bra samverkan på strategisk nivå. Nu behöver man komma vidare och samarbeta även i operativa ärenden, menar hon.
– Flera myndigheter har öppnat upp för informationsutbyte sinsemellan, men även vi på den privata sidan måste få tillgång till samma information. Det kräver lagändringar och en ändrad syn på privata försäkringsbolag. För samverkan är den största framgångsfaktorn och vägen framåt.
Text: Karin Cedronius
Foto: Johnér
Det här är en artikel från Afa Försäkrings tidning Trygg på jobbet, juni 2024. Läs fler artiklar och nummer och ta reda på hur du kan prenumerera digitalt på tidningen kostnadsfritt.
Välfärdsbrott – ett stort samhällsproblem
• Ett välfärdsbrott innebär att någon lurar systemen för att få ersättning de inte har rätt till. Det kan vara allt från att arrangera en skada helt grundlöst, till att man faktiskt har råkat ut för något men ljuger om vad, hur och i vilken omfattning.
• Ett annat vanligt scenario är att ta med sig bidrag när man flyttar utomlands och inte har rätt till det längre.
• Cirka 15–20 miljarder kronor delas varje år ut i felaktiga utbetalningar från offentliga medel. Hälften av detta är misstänkta bidragsbrott. För privata försäkringar handlar det om cirka 3,5–7 miljarder per år i felaktiga ersättningar.
• 74 procent av alla anmälda bidragsbrott 2022 var brott riktade mot Försäkringskassan.
• Det finns flera sätt att upptäcka välfärdsbrotten: Försäkringskassan och försäkringsbolagen har själva utredningsavdelningar men det sker även via tips från allmänheten, tips mellan olika försäkringsbolag, skadereglerare som upptäcker misstänkta fall eller att ett analysverktyg flaggar för riskfaktorer. Vägen framåt går genom aktiv samverkan mellan myndigheter som Försäkringskassan och den privata sidan kring misstänkta brott. Det handlar om allt från informationsutbyte till att samverka kring utredningsmetodik.
• På Försäkringskassans sajt finns en sida där både allmänheten och myndigheter kan lämna anonyma tips och underrättelser vid misstanke om välfärdsbrott. Tipsen kan gälla både privatpersoner och företag.
• Via den branschgemensamma organisationen Larmtjänst kan allmänheten tipsa om misstänkta försäkringsbedrägerier och andra brott.
Faktagranskad
21 augusti 2024
Läs mer artiklar från Trygg på jobbet
Trygg på jobbets artikelarkiv
I arkivet hittar du det urval av artiklar från tidningen Trygg på jobbet som vi publicerat som webbsidor. Samtliga artiklar hittar du i pdf-versionen av tidningen.
Vår tidning Trygg på jobbet
Trygg på jobbet har fokus på arbetsmiljö och arbetsliv. Läs nyheter om kollektivavtalade försäkringar och reportage från arbetsplatser.