Foto: Henrik Peterson
Räddningen när allt såg mörkt ut
Tio år efter bilolyckan var Ulf Oscarsson vid avgrunden. Han kunde inte arbeta, relationen sprack och pengarna räckte inte ens till mat. Då hände något oväntat.
Trygg på jobbet, mars 2023.
Det är lugnt och stilla i det lilla torpet på Öland där Ulf Oscarsson bor sedan snart 20 år. Det här var hans och dåvarande sambons sommarstuga till en början, men eftersom de bodde allt mindre i lägenheten i Vetlanda valde de att bosätta sig i stugan permanent.
I dag bor Ulf ensam här med katterna och fåglarna som sina närmaste vänner. Hur knapert han än har det ser han till att de också får så de klarar sig. Men för två år sedan var det nära att han gick under. Pengarna räckte varken till fåglarna eller till honom själv. Då hade det gått cirka tio år sedan en bilolycka gjorde honom oförmögen att arbeta.
Ulf började jobba redan som barn
Ulf började arbeta tidigt i livet. Redan som barn tog han drängjobb på gårdar i närheten av hemmet på landsbygden kring Myresjö. Han var också skogshuggare i tonåren. Så småningom tog han lastbilskörkort och började köra både lastbil och buss. Han organiserade också nöjesresor med buss till konserter, teatrar och fotbollsmatcher. Med åren blev det ett större fokus på att köra lastbil runtom i Sverige och sedan även i Europa.
Den här dagen i mitten av sommaren 2010 lämnade han lastbilen i Växjö efter en veckas körning och begav sig hemåt till Öland i sin egen bil. Som vanligt köpte han en kaffe på den sista macken innan han kom ut på landsvägen, en väg som växlar mellan ett och två körfält i vardera riktningen.
– Jag kom över ett krön och såg en epatraktor i låg fart en bit framför. Jag bromsade in så kraftigt att kaffet välte ut. Samtidigt höll jag in till höger ifall det skulle komma någon bakom, så att den skulle kunna passera utanför mig. En reflex från alla år som förare.
Men då sa det bara ”pang”. Bilen bakom körde in i honom på vänstra bakre sidan i hög hastighet.
– Jag såg stjärnor, men klev ut ur bilen. Föraren som kört in i mig kom också ut. Vi var chockade båda två. Jag fick nog ett adrenalinpåslag. Vi skrev under försäkringspapper och sådant. Jag tänkte köra hem, men i Kalmar stannade jag eftersom jag hade så ont. Jag tog mig till akuten i stället.
Situationen blev ohållbar
Ulf blev undersökt och sedan hemskickad. Han tog sig hem för egen maskin, men varken han eller bilen var i gott skick. Bilen fick skrotas och Ulf kämpade hårt för att ta sig tillbaka till sitt tidigare liv.
– Den här tiden är som en dimma. Jag förstår inte hur jag orkade. Men jag ville inte släppa mitt arbete. Jag har alltid jobbat.
Ett stort antal värktabletter om dagen gjorde att han kunde fortsätta att köra. Men vissa dagar kunde det ta honom två timmar att flytta sig från sovhytten till sin plats bakom ratten. På julafton kastade han in handduken. Det här var ohållbart. Trafikolyckan hade gett Ulf en whiplash-skada, ett flertal diskbråck och en mängd olika åkommor kopplade till detta.
– Jag sjönk ner i ett svart hål med väldigt få ljuspunkter. Jag blev inte av med hälsoproblemen och det var mycket som inte fungerade kring vården, Försäkringskassan och min ekonomi.
Sjukdomstillståndet och problemen med att kunna klara sig själv gjorde honom allt mer beroende av sambon. Men det gjorde även situationen ohållbar för henne och relationen sprack.
– Vi är fortfarande kompisar och jag firade jul med henne. Jag kan förstå hennes beslut även om jag aldrig hade gjort så om situationen varit omvänd. Men det var miserabelt för henne, jag kunde ju inte ta hand om mig själv.
Handläggaren lyssnade på Ulf
Av förståeliga skäl fanns det inte mycket att glädja sig åt i Ulfs liv under de här åren. Och det har funnits tillfällen när han varit nära att ge upp. Samtidigt har han en inre kraft som han gång på gång har kunnat frammana när den har behövts som mest. Han har också en kristen tro som hjälper honom. Närmast avgrunden var han under vintern för två år sedan.
– Jag åt i princip bara havregrynsgröt och kunde inte ens betala räntorna på ett lån jag hade tagit för att klara mig. Då gjorde jag ett försök att kontakta Afa Försäkring och fick tag i en handläggare, Ulrika, som lyssnade på min historia.
Ulf fick instruktioner kring vad som behövde göras och en vän hjälpte honom med pappersarbetet. Det visade sig snabbt att Ulf till att börja med hade rätt till 18 000 kronor, en förmögenhet för honom.
– Jag blev helt paff, tårarna bara rann. Jag hade inte gråtit sedan mamma dog.
Lite av gnistan har kommit tillbaka
När Ulf berättar om vad som sedan hände rinner tårarna längs hans kinder igen, för fjärde gången i livet som han kan minnas, säger han ursäktande. För utredningen kring hans ärende fortsatte och det visade sig att han kunde få ersättning från sjukförsäkringen AGS retroaktivt. Han fick cirka 200 000 kronor till, vilket gjorde att han kunde komma på fötter ekonomiskt igen. De lån han hade betalade han av för att sänka sina månadskostnader. Dessutom får han en månatlig ersättning framåt på cirka 3 000 kronor varje månad.
– Jag har fått en ny chans. Jag har råd att leva, även om jag fortfarande är väldigt sparsam. Det betydde också väldigt mycket för mig att det fanns någon som ville hjälpa och inte stjälpa mig. Tidigare har jag känt mig orättvist behandlad. Ulrika och jag har aldrig träffats, men hon är en fantastisk person.
Hälsoproblemen finns kvar och livet är inte perfekt för Ulf. Men han har fått lite av gnistan tillbaka. Katterna och fåglarna håller honom sällskap, bilen gör att han kan ta sig runt och han har börjat spela schack i den lokala klubben. Huvudet är det inget större fel på uppenbarligen, för senast slog han fem av de andra medlemmarna i föreningen, trots att de är vana schackspelare.
Text: Per Cornell
Foto: Henrik Peterson
Det här är en artikel från Afa Försäkrings tidning Trygg på jobbet, mars 2023. Läs fler artiklar och nummer och ta reda på hur du kan prenumerera digitalt på tidningen kostnadsfritt.
Det här är AGS
Anmäla: Anmälan görs på afaforsakring.se
För vem: Arbetare inom den privata sektorn och kooperativt anställda samt arbetare och tjänstemän inom kommuner och regioner, Svenska kyrkan och vissa kommunala bolag.
Ersättning: Från dag 15 för privata sektorn och från dag 91 för kommuner och regioner. Den sjukskrivne kan få antingen dagersättning eller månadsersättning. Dagersättning eller månadsersättning kan betalas som längst till och med månaden innan du fyller 65 år. AGS kompletterar ersättningen som den sjukskrivne får från Försäkringskassan.
Trygghet när livet tar en oväntad vändning
Sjukförsäkringen AGS omfattar många i arbetslivet. Det finns flera goda anledningar att göra den ännu mer känd på arbetsplatsen.
När livet tar en oväntad och ovälkommen vändning sätts trygghetssystemen på prov. Vid en allvarlig sjukdom hamnar fokus på att orka kämpa och på att få rätt vård. Men även den ekonomiska tryggheten är såklart viktig, samtidigt som den kan vara svår att orka ta tag i.
AGS och AGS-KL är arbetsmarknadens parters sätt att ge ökad trygghet till anställda vid sjukdom. Försäkringen fungerar lite olika i den privata sektorn och inom kommuner och regioner. På den privata sidan omfattar den arbetare och gäller från dag 15. I kommuner och regioner omfattar den både arbetare och tjänstemän och gäller från dag 91. I båda kollektiven gäller den som längst till dag 360 i sjukskrivningen eller till att man fyller 65 år om man har sjukersättning eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan.
– Vi brukar beskriva den som ett tillägg till Försäkringskassans sjukförsäkring. För många är den ett välkommet tillskott till en redan ansträngd ekonomi, säger Victoria Emretzon, skadereglerare på Afa Försäkring.
Vad betyder försäkringen för svenskt arbetsliv?
– Den skapar trygghet även för dem som inte behöver använda den och för arbetsgivare.
Känner alla till att försäkringen finns?
– Nej. Det finns mycket att göra för arbetsgivarna och facken som ansvarar för informationen om försäkringarna för att förmånen ska bli mer känd. Den behöver marknadsföras internt så att de anställda vet vem försäkringen gäller. En utmaning är att de personer som behöver försäkringen är borta från jobbet. Och i kommuner och regioner gäller försäkringen från dag 91.
– Det kan vara svårt att komma ihåg, men många kommuner och regioner skickar ut brev för att påminna. Personlig kontakt per telefon är också något som kan göra stor skillnad.