När gäller försäkringen?

Om försäkringsgrundande an­ställnings­tid

Försäkrings­skyddet gäller så länge som anställningen består, det vill säga den försäkringsgrundande an­ställnings­tiden. Även sjukdom, hel ledighet med lön eller motsvarande, hel ledighet enligt föräldraledighetslagen samt ledighet med graviditets­penning enligt SFB ingår i den försäkringsgrundande an­ställnings­tiden. Annars får man inte vara frånvarande i mer än sex månader i följd för att försäkrings­skyddet ska fortsätta gälla. Efter försäkringsgrundande an­ställnings­tid omfattas den försäkrade i regel av efterskydd i 90 kalenderdagar. En av förutsättningarna är att den försäkrade har en sjukpenninggrundad inkomst (SGI).

En kommentar om graviditets- och föräldrapenning

Som nämnts strax ovan, ingår tid med graviditets­penning och föräldrapenning i anslutning till barns födelse/adoption i den försäkringsgrundande an­ställnings­tiden. Avgifts­befrielse­försäkringen omfattar dock inte dessa situationer. Enligt AKAP-KR (och KAP-KL) ankommer det på arbetsgivaren att betala lön under tid då en anställd uppbär endera av dessa förmåner. Det gäller även det flertal anställda som under 2023 övergick från pensions- avtalet PA-KFS 09 (där en premie-/avgifts­befrielse­försäkring ingick) till AKAP-KR.

Vid sjuk- och aktivitetsersättning eller livränta

• Den anställda har sjuk­ eller aktivitetsersättning från Försäkrings­kassan och månadsersättning från AGS­KL. Avgifts­befrielse­försäkringen betalar pensionsavgiften till motsvarande del som arbetsoförmågan (100, 75, 50 eller 25 procent).

• Den anställda har sjuk­ eller aktivitetsersättning tillsammans med arbetsskadelivränta enligt socialförsäkringsbalken, SFB. Avgifts­befrielse­försäkringen betalar pensionsavgiften till motsvarande del som arbetsoförmågan (100, 75, 50 eller 25 procent).

• Den anställda har arbetsskadelivränta enligt socialförsäkringsbalken, SFB, dock utan att samtidigt ha sjuk­ eller aktivitetsersättning. Exempel: På grund av arbetsskada har den anställda varit tvungen att byta till ett arbete med lägre lön än före skadan. Arbetsskadelivräntan kompenserar inkomstbortfallet och Avgifts­befrielse­försäkringen betalar in pensionsavgiften på motsvarande inkomstdel.

Vid sjukdom i andra fall

Huvudregeln är att Avgifts­befrielse­försäkringen endast går in under tid med sjukersättning eller aktivitetsersättning. I vissa fall kan Avgifts­befrielse­försäkringen dock betala pensionsavgiften även under den tid som den försäkrade får sjukpenning. Den första av dessa situationer är följande:

• Om anställningen upphör under sjukpenningtid eller om den försäkrade insjuknar medan hon eller han fortfarande omfattas av Avgifts­befrielse­försäkringens efterskydd på 90 dagar.

Kravet är att sjukfallet är sammanhängande och att sjukfallet leder till sjukersättning eller aktivitetsersättning. Enligt huvudregeln gäller också kravet att den försäkrade får rätt till månadsersättning från AGS-KL. Rådgivandenämnden kan dock i vissa fall besluta om att försäkringen ska betala pensionsavgiften under sjukpenningtid även om den försäkrade inte får rätt till månadsersättning från AGS-KL.

Den andra situationen gäller bara försäkringsfall som inträffat före den 1 oktober 2022:

• Om Försäkrings­kassan slutade betala sjukpenning med motiveringen att den försäkrade hade arbetsförmåga enligt Rehabiliteringskedjan och den försäkrade därför beviljades Särskild AGS-­KL-­förmån.

Särskild AGS-KL-förmån upphörde den 1 oktober 2022. I fallet strax ovan ska förmånen dock (enligt övergångsreglerna) betalas tiden ut och den försäkrade har därmed också rätt till betalning av pensionsavgift från Avgifts­befrielse­försäkringen för tiden med Särskild AGS-KL-förmån.

Något om ersättningsbar arbetsoförmåga

Avgifts­befrielse­försäkringen betalar pensionsavgiften i proportion till arbetsoförmågan.

Exempel

Om arbetsförmågan är nedsatt när anställningen börjar och denna nedsättning består oavbrutet, omfattar försäkrings­skyddet endast en senare ytterligare nedsättning av arbetsförmågan på minst 25 procent.