Arbete med vilande sjuk- och aktivitetsersättning

Möjligheten att ansöka om vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning under tiden som den försäkrade provar på att förvärvsarbeta har funnits sedan år 2000. Från och med 2014 får den ansöka som:

• har sjukersättning beviljad enligt regler som gäller från och med den ­­1 juli 2008

• har aktivitets­ersättning.

Så fungerar vilande sjukersättning

Försäkrings­kassan kan bevilja vilande sjukersättning för arbete eller studier i upp till 24 månader. En försäkrad med vilande sjukersättning som förvärvsarbetar kan få ett månatligt belopp som motsvarar 25 procent av den sjuk- eller aktivitetsersättning som förklarats vilande. Ersättningen är skattefri.

Om den försäkrade ska förvärvsarbeta, kan sjukersättningen förklaras vilande endast till viss del, till exempel 50 procent. Om den försäkrade ska studera, förklaras dock alltid hela sjukersättningen vilande oberoende av studiernas omfattning.

I samband med att Försäkrings­kassan beslutar om sjukersättning ska myndigheten också besluta att en förnyad utredning av arbetsförmågan ska göras efter en viss tid, dock senast inom tre år. Om den försäkrade har fyllt 60 år behöver beslut om en förnyad utredning av arbetsförmågan dock inte fattas.

Så fungerar vilande aktivitetsersättning

Försäkrings­kassan kan bevilja vilande aktivitetsersättning för arbete eller studier i upp till 24 månader. Aktivitetsersättning får beviljas som vilande förmån i dessa två år oavsett om aktivitetsersättningen enligt det ursprungliga ersättningsbeslutet annars skulle ha upphört under tiden.

Om den försäkrade ska förvärvsarbeta under tiden med vilande aktivitetsersättning, kan hon eller han få ett månatligt belopp som motsvarar 25 procent av den sjuk- eller aktivitetsersättning som förklarats vilande. Ersättningen är skattefri.

Om den försäkrade ska förvärvsarbeta, kan aktivitetsersättningen förklaras vilande endast till viss del, till exempel 50 procent.

Om den försäkrade ska studera, förklaras dock alltid hela aktivitetsersättningen vilande oberoende av studiernas omfattning. För studier gäller dessutom från den 1 februari 2017 att den försäkrade kan få behålla utbetalningen av aktivitetsersättningen under högst sex månader parallellt med studierna.

Dessa sex månader (som kallas ”prövotid”) gäller sammanlagt under hela den tidsperiod då aktivitetsersättning kan betalas ut (åldrarna 19 till och med 29 år), oavsett om utbetalningen sker sammanhängande eller någon månad åt gången.

När tiden för en beslutad vilandeförklaring löpt ut, kan Försäkrings­kassan fortsätta betala aktivitetsersättning i ytterligare tre månader utan någon ny prövning av arbetsförmågan. Den maximala sammanlagda tiden för vilande aktivitetsersättning och aktivitetsersättning efter tid för vilandeförklaring är 24 månader.

Särskilda regler om sjukersättning vid arbete ("steglös avräkning")

Dessa regler omfattar personer som har icke tidsbegränsad sjukersättning – hel eller partiell – som beviljats enligt de regler som gällde före den 1 juli 2008. De särskilda reglerna om sjukersättning vid arbete innebär att dessa personers arbetsförmåga inte kommer att omprövas.

Så fungerar det

Innan arbetet påbörjas, ska den försäkrade anmäla det till Försäkrings­kassan. En ny anmälan ska lämnas in varje år.

Sjukersättningen för en person som återgår i arbete minskas om inkomsten från förvärvsarbete och andra pensionsgrundande inkomster (med vissa undantag) överstiger ett fribelopp. Vid hel sjukersättning är fribeloppet ett prisbasbelopp, vilket 2024 motsvarar 57 300 kronor. För personer som beviljats partiell sjukersättning gäller högre fribelopp.

Inkomst som minskar sjukersättningen kallas reduceringsinkomst och består av inkomst från förvärvsarbete och andra pensionsgrundande inkomster med vissa undantag. Sjukersättningen minskas dock först när reduceringsinkomsten för ett år överstiger fribeloppet – och då med ett belopp som uppgår till 50 procent av reduceringsinkomsten. Detta gäller upp till ett tak på 8 prisbasbelopp (458 400 kronor 2024). Om reduceringsinkomsten är högre, minskas sjukersättningen krona för krona.

Arbetsgivaren behöver inte betala sjuklön

Arbetsgivaren behöver inte betala sjuklön under sjuklöneperioden (sjukdag 1–14) för en anställd under sjukskrivningstiden om den anställda arbetar enligt de särskilda bestämmelserna för sjukersättning vid arbete.

Rätt till ledighet för vård av barn eller närstående

Personer som arbetar med stöd av de nya reglerna för arbete med bibehållen sjukersättning har rätt till ledighet enligt föräldraledighetslagen eller lagen om vård av närstående – även om de inte har rätt till ersättning i form av tillfällig föräldrapenning eller närståendepenning.