Tre basbelopp
Många ersättningar i avtalsförsäkringarna och i tjänstepensionen uttrycks i basbelopp. Det finns tre olika basbelopp som används i olika sammanhang. Basbeloppen fastställs av regeringen.
Till grund för beslut om prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet ligger beräkningar som görs av Statistiska centralbyrån. Till grund för beslut om inkomstbasbelopp ligger Pensionsmyndighetens beräkningar.
Det ”vanliga” prisbasbeloppet
Det ”vanliga” prisbasbeloppet för 2025 är 58 800 kronor (57 300 kr år 2024).
Det ”vanliga” prisbasbeloppet bygger på Konsumentprisindex och speglar inflationen. De flesta socialförsäkringsersättningar räknas upp årligen med detta prisbasbelopp.
Exempelvis används prisbasbeloppet bland annat för att fastställa inkomsttaket i sjukförsäkringen och för att värdesäkra sjuk-/aktivitetsersättning. Även försäkringsbolagen använder prisbasbeloppet som värdesäkringsinstrument, främst i personförsäkringar.
Det förhöjda prisbasbeloppet
Det förhöjda prisbasbeloppet för 2025 är 60 000 kronor (58 500 kr år 2024).
Det förhöjda prisbasbeloppet är en variant av det vanliga prisbasbeloppet och bygger alltså även det på Konsumentprisindex och speglar inflationen.
Det förhöjda prisbasbeloppet används bland annat för att beräkna pensionsgrundande inkomst och för ATP-poäng, något som fortfarande görs för hela den så kallade mellangenerationen, det vill säga personer födda 1938−1953.
Inkomstbasbeloppet
Inkomstbasbeloppet för 2025 är 80 600 kronor (76 200 kr år 2024).
Inkomstbasbeloppet används i pensionssammanhang, främst för att:
räkna upp intjänandetaket för allmän pension,
fastställa nivåer i det så kallade förvärvsvillkoret vid beräkning av pensionsrätt för barnår, värnplikt och studier,
beräkna det enhetliga belopp som kan vara pensionsgrundande vid barnår.
Inkomstbasbeloppet bygger på ett inkomstindex, som speglar den genomsnittliga löneutvecklingen i landet. Syftet är att pensionerna ska utvecklas i samma takt som inkomsterna för de yrkesverksamma. När inkomstindex för ett visst år har fastställts, så har man därmed en procentuell ökning i förhållande till föregående år.
Pensionsbehållningen i inkomstpensionssystemet (den som framgår av det orange kuvertet) räknas alltså upp med denna ökning, som fungerar som ”ränta”.
Drivs på uppdrag av
