Efterlämnar den avlidna make och gemensamma barn, får den efterlevande maken alltså bästa arvsrätt. Den efterlevande maken får halva boet i form av giftorätt och ärver andra hälften med fri förfoganderätt. Det vill säga den efterlevande maken har i stort sett rätt att fritt använda tillgångarna men har inte rätt att testamentera bort dem.
Efterlevande makes kvarlåtenskap tillfaller gemensamma bröstarvingar
dels som efterarv efter den först avlidna föräldern,
dels som arv efter den sist avlidna föräldern.
Exempel 1
Anders avlider och efterlämnar hustrun Birgitta och makarnas gemensamma barn Calle. Anders giftorättsgods är värt 400 000 kronor och Birgittas giftorättsgods 200 000 kronor. Testamente finns inte.
Birgitta ärver 300 000 kronor med fri förfoganderätt samt 300 000 kronor som giftorätt. Calle har rätt till efterarv först efter det att även Birgitta har avlidit.
Om den avlidna efterlämnar make och bröstarvingar som inte är den efterlevande makens bröstarvinge (särkullbarn) har sådant barn rätt att få ut sin arvslott genast. Den efterlevande maken får halva boet i form av giftorätt medan särkullbarnet får den andra halvan i form av arvslott.
Exempel 2
Anna avlider och efterlämnar maken Bertil och barnet Cecilia som är Annas från ett tidigare äktenskap. Annas giftorättsgods är värt 400 000 kronor och Bertils giftorättsgods 200 000 kronor. Testamente finns inte. Barnet Cecilia, som alltså är ett så kallat särkullbarn, väljer att ta ut sitt morsarv i samband med moderns död.
Bertil får 300 000 kronor som giftorätt medan Cecilia ärver 300 000 kronor.
Efterlämnar den först avlidna maken inte några bröstarvingar, föräldrar, syskon eller syskonbarn ärver den efterlevande maken all kvarlåtenskap med äganderätt.
Efterlevande make har inte något laglottsskydd för sin arvsrätt varför arvsrätten kan sättas ur spel genom testamente. Dock har efterlevande make alltid rätt att få fyra prisbasbelopp, (2024 är det 229 200 kronor) även om det finns särkullbarn.
I många parförhållanden med gemensamt hushåll är parterna inte gifta eller registrerade partners, utan sambo. Den viktigaste skillnaden i arvshänseende är att en efterlevande sambo saknar arvsrätt.
Däremot har den efterlevande sambon enligt sambolagen rätt att begära bodelning av parets gemensamma bohag och bostad, om egendomen har förvärvats för gemensamt begagnande. En efterlevande sambo har alltid rätt till minst två prisbasbelopp (2024 är det 114 600 kronor) vid dödsfallet.
För att sammanboende ska få ärva varandra, fordras att man upprättar testamente till förmån för varandra.
Sambolagen gäller alla samboförhållanden, oavsett kön.
