Allmänt om rehabilitering

En sjukskriven person kan behöva stöd för att kunna börja arbeta igen. Med rehabilitering menas allt det som görs av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art för att hjälpa sjuka och skadade att få tillbaka bästa möjliga förmåga att fungera normalt.

Olika typer av rehabilitering

Här följer de vanligaste definitionerna av termen rehabilitering. Ordet används i olika sammanhang och för olika ändamål och definitionerna är inte skarpt avgränsade. Exempelvis kan arbetslivsinriktad rehabilitering ha medicinska inslag.

Medicinsk rehabilitering

Medicinsk rehabilitering syftar till att så långt som möjligt återställa den fysiska och psykiska funktionsförmågan. Rehabiliteringen kan avse att förbättra och/eller återställa en nedsatt funktion, bibehålla en uppnådd funktionsförmåga och att träna kompenserande funktioner. Medicinsk rehabilitering utförs till största delen av hälso- och sjukvården.

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetslivsinriktad rehabilitering har till syfte att personen som genomgår den ska kunna återfå eller behålla sin arbetsförmåga. Stödet och åtgärderna ska leda till att arbetstagaren ska kunna återgå till sitt gamla arbete eller få ett annat lämpligt arbete, hos sin nuvarande arbetsgivare.

Åtgärderna kan omfatta ändrade arbetsuppgifter, arbetsträning, ändrade arbetstider, tekniska anpassningsåtgärder, särskilda arbetshjälpmedel och så vidare. Arbetsgivaren är dock inte skyldig att vidta åtgärder som innebär en utvidgning av verksamheten eller att skapa nya arbetsuppgifter.

Yrkesinriktad rehabilitering

Yrkesinriktad rehabilitering bedrivs vid Arbetsförmedlingen och Arbetsförmedlingen Rehabilitering och syftar till att arbetssökande med särskilda behov ska få hjälp att finna och få ett arbete i första hand på den reguljära arbets­marknaden. Rehabiliteringen består av utredning och funktionsbedömning, vägledning, arbetsprövning, arbetsplatsanpassning, studie- och yrkesvägledning/infor­mation och anställningsförberedande aktiviteter.

Social rehabilitering

Social rehabilitering sker i huvudsak i kommunal regi och syftar främst till att ge ekonomisk och social trygghet. Socialtjänsten ansvarar för social rehabilitering.

Ansvarsfördelning vid rehabilitering

Arbetsgivarens ansvar

Arbetsgivarens ansvar avser de anställdas arbetsmiljö och arbetsanpassning. Detta regleras i såväl arbetsmiljölagen som i socialförsäkringsbalken, SFB, samt inom den arbetsrättsliga lagstiftningen.

Ansvaret tydliggörs även i arbetsmiljölagens 3 kapitel 2–3 §§ och i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2020:5 Arbetsanpassning. Föreskriften gäller på arbetsplatsen där arbetsgivaren har möjlighet genomföra arbetsanpassning och på så vis förebygga ohälsa eller bidra till återgång till arbete efter sjukdom eller skada.

Vad avser rehabilitering finns det i socialförsäkringsbalkens 30 kap 1-14 §§ bestämmelser om ansvarsfördelningen vid rehabilitering, bland annat mellan arbetsgivaren och Försäkrings­kassan. Anpassning av arbetsplatsen, arbetsuppgifterna med mera är viktiga åtgärder i det övergripande rehabiliteringsarbetet.

Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt arbets­miljö­arbete (SAM), AFS 2001:1 innehåller anvisningar som gäller både förebyggande arbets­miljö­arbete och vad som ska göras om det visar sig att det finns behov av arbetsanpassning. Enligt föreskriften ska arbetsgivaren undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa. Det ska göras systematiskt och planerat och arbetsgivaren ska dessutom svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns.

Rehabiliteringsutredning 

Det är Försäkrings­kassans ansvar att – vid behov – utreda rehabiliteringsbehovet och – vid behov – upprätta en rehabiliteringsplan. Försäkrings­kassan har ett dubbelt uppdrag:

• Att utreda, besluta om och samordna rehabiliteringsinsatser. I detta ingår att fastställa en rehabiliteringsplan och eventuellt byta ut ersättning i form av sjukpenning mot ersättning i form av rehabiliteringspenning.

• Att bedöma rätten till sjukpenning i förhållande till arbetsförmågan vid fasta tidpunkter enligt modellen som kallas ”rehabiliteringskedjan”.

Vem gör vad?

• Försäkrings­kassan ska vid fasta bedömningstidpunkter enligt den bedömningsmodell som kallas ”rehabiliteringskedjan” bedöma rätten till ersättning i förhållande till arbetsförmågan. Försäkrings­kassan ska också klarlägga den anställdas hela rehabiliteringsbehov (inklusive behov av medicinsk eller annan typ av rehabilitering) samt samordna de insatser som behövs för att den anställda så snart som möjligt ska kunna återgå i arbete. Det ska göras i samråd med den anställda.

• För att skaffa sig ett tillräckligt beslutsunderlag kan Försäkrings­kassan dels begära att den försäkrade själv lämnar ett särskilt utlåtande om sina arbetsuppgifter och egna bedömning om sin arbetsförmåga, dels efterfråga den plan för återgång i arbete som arbetsgivaren under vissa förutsättningar är skyldig att upprätta enligt lag.

• Arbetsgivaren behöver göra en egen utredning av rehabiliteringsbehovet för den enskilda anställda för att kunna lämna upplysningar till Försäkrings­kassan. Därutöver har arbetsgivaren ett ansvar för att, enligt arbetsmiljölagen, tillhandahålla en plan för den anställdas återgång i arbete. Företagshälsovården är en viktig resurs för arbetsgivaren i detta avseende.

• Den anställda ska även till arbetsgivaren lämna de upplysningar som behövs och ska efter bästa förmåga aktivt medverka i åtgärder för att främja återgång i arbete.

• Facket kan medverka som stöd för den anställda i alla utredningar om arbetsanpassning och rehabilitering om den anställda medger eller önskar det. Observera att det endast är den anställda som har rätt att neka facklig medverkan – inte arbetsgivaren, Försäkrings­kassan eller annan aktör.

Plan för återgång i arbete

Det finns en lagreglerad skyldighet för arbetsgivare att, tillsammans med arbetstagaren, upprätta en plan för återgång i arbete om hon eller han förväntas vara sjukskriven i minst 60 dagar från och med sjukperiodens första dag. Planen ska tas fram senast dag 30 i sjukperioden.

Att det införts en skyldighet i lagen att upprätta en plan innebär inte i sak någon ändring eller utökning av arbetsgivarens ansvar. Syftet med planen är att den ska vara ett stöd för arbetsgivaren i arbetet med att stödja återgång i arbete. Det finns inget formkrav för planen utan arbetsgivaren kan även fortsättningsvis använda de rehabiliteringsdokument som ingår i befintlig rehabiliteringspolicy. För att säkerställa att tillräcklig infor­mation finns med i den egna planen kan man antingen använda den mall för plan som tillhandahålls på Försäkrings­kassans hemsida eller använda den mallen som jämförelsemall vid upprättande av egen plan.

Arbetsplatsinriktat rehabili­terings­stöd till arbetsgivaren

Det arbetsplatsinriktade rehabiliteringsstödet är till för att ge arbetsgivare bättre möjligheter att utreda, planera, genomföra och följa upp nödvändiga åtgärder. Rehabiliteringsstödet kan användas också för insatser som behövs för att förebygga sjukfrånvaro.

Stödet är maximalt 10 000 kronor per arbetstagare och år med ett tak på 200 000 kr per arbetsgivare.

Försäkrings­kassans rehabiliteringsplan

Försäkrings­kassan ska upprätta en rehabiliteringsplan när det är klarlagt att den anställda är i behov av rehabiliteringsåtgärder och det kan bli aktuellt med rehabiliteringsersättning under hela eller delar av rehabiliteringsperioden.

Av rehabiliteringsplanen ska målet för rehabiliteringen framgå, vilka åtgärder som behövs, vem som ansvarar för dem och när de ska genomföras. Försäkrings­kassan ska noga följa rehabiliteringen och om det behövs revidera planen.

Rehabiliteringsplanen har två syften. Den ska dels tjäna som underlag för Försäkrings­kassans beslut om rehabiliteringsersättning, dels vara ett instrument för Försäkrings­kassan för att bevaka att rehabiliteringen fortskrider planenligt.

Observera att en av Försäkrings­kassan fastställd rehabiliteringsplan måste finnas för att den försäkrade ska kunna få rehabiliteringsersättning. Läs mer om rehabiliteringspenning och särskilt bidrag i avsnittet om Ersättning vid rehabilitering.