Förkortningar och begrepp H-N

Handikappersättning

Handikappersättningen avvecklades med övergångsregler den 1 januari 2019. Se Merkostnadsersättning.

Högkostnadsskydd/egenkostnadsbelopp

Vid besök hos läkare eller annan vårdpersonal betalas patientavgift. Högst behöver man under 2024 betala 1 400 kronor i patientavgifter under 12 månader. Sedan utfärdas ett ”frikort” för den tid som återstår av 12-månadersperioden. För inköp av receptbelagda läkemedel finns också ett högkostnadsskydd. Man betalar under 2024 högst 2 850 kronor för läkemedel under 12 månader. Sedan utfärdas ett ”frikort”. För sluten sjukhusvård får avgiften enligt lag vara högst 130 kronor per dygn. Regionerna får dock besluta att ta ut en lägre avgift och/eller begränsa patientens sammanlagda kostnad vid längre tids sjukhusvård.

Mer om högkostnadsskydd/egenkostnadsbelopp.

Högsta förvaltningsdomstolen

Den sista instansen för förvaltningsrättsliga mål. Den första instansen är förvaltningsrätterna och den andra är kammarrätterna.

HÖK

HÖK är förkortningen för den huvudöverenskommelse som tecknas mellan SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och Sobona på arbetsgivar­sidan och ett antal fackliga organisationer. HÖK innehåller bland annat löneavtal och allmänna anställningsvillkor.

ILO

International Labour Organization.

Inkomstbasbelopp

Det basbelopp som baseras på inkomstindex. Fastställs årligen av regeringen. 2024 är inkomstbasbeloppet 76 200 kronor. Se också prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp.

Mer om Inkomstbasbelopp.

Inkomstbortfallsförsäkringen

Termen betecknar den del av arbetslöshetsförsäkringen som bygger på medlemskap i en arbetslöshetskassa (a-kassa). Riksdagen beslöt i juni 2023 att de belopp som gällt sedan 2020 ska gälla tills vidare. Under 2024 gäller alltså fortsatt att dagpenning från inkomstbortfallsförsäkringen (tillsammans med dagpenning från grundförsäkringen och om normalarbetstiden är heltid) är högst 1 200 kronor om dagen under de första 100 dagarna. Därefter är den högsta dagpenningen 1 000 kronor om dagen.

Inkomstpension 

I det allmänna pensionssystemet betalas en avgift på 18,5 procent av pensionsunderlaget (summan av pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp). Av detta används 16 procentenheter för att betala ut samma års pensioner (fördelningssystem). Den viktigaste pensionsformen från detta fördelningssystem kallas inkomstpension. Se också tilläggspension.

Mer om inkomstpension på sidan om Pensionsdelarna.

Inkomstpensionstillägg

Denna förmån är ett tillägg till inkomstgrundad allmän pension till personer som har fyllt 66 år och som har en månatlig pension på mellan cirka 9 600 och 17 800 kronor, beräknad på den pension som den försäkrade hade rätt till vid 65 års ålder. För fullt inkomstpensionstillägg på 25-600 kronor i månaden krävs minst 30-40 år med pensionsgrundande inkomst (40 år för personer födda 1945 eller senare). Inkomstpensionstillägg betalas ut automatiskt av Pensionsmyndigheten sedan september 2021 till pensionärer som har rätt till det.

Intjänad pensionsrätt

Intjänad pensionsrätt är namnet på en av delarna i pensionsavtalet KAP-KL. Se även avgiftsbestämd ålderspension, förmånsbestämd ålderspension, livränta och särskild avtals­pension.

Mer om intjänad pensionsrätt på sidan om Förmånerna i KAP-KL.

ISA 

Informationssystem om arbets­skador. Detta nationella register, som bygger på arbets­skador anmälda till Försäkrings­kassan, administreras av Arbetsmiljöverket. Jämför AFA Försäkrings informationssystem TSI.

ITP

Industrins och handelns tilläggspension för tjänstemän. Den vanligaste avtalspensionsplanen för privatanställda tjänstemän. Finns i flera snarliknande varianter på olika avtalsområden, till exempel KTP för kooperativt anställda tjänstemän.

KAP-KL 

Kollektiv­Avtalad Pension för anställda i kommuner och regioner, kommunalförbund och vissa företag i kommun-/regionsektorn. Sedan den 1 januari 2023 gäller KAP-KL med övergångsregler eftersom flertalet anställda födda 1958-1985 som under åren 2014–2022 omfattades av KAP-KL förts över till pensionsavtalet AKAP-KR (som är en förstärkt och namnbytt upplaga av det avtal som tidigare hette AKAP-KL).

Karens/karenstid 

Den tid under vilken ersättning inte betalas efter det att försäkringsfall inträffat. Exempel: karensavdrag (tidigare karensdag) i ett sjukfall i den allmänna sjuk­försäkringen.

Mer om karens/karenstid på sidan om Regler för karensavdrag och högriskskydd.

Karensbelopp 

Karensbelopp kallas den självrisk som gällde före 2014-04-01 den 1 april 2014 vid ersättning för kostnader i Trygghets­försäkring vid arbetsskada, TFA-KL.

Mer om karensbelopp på sidan för Ersättning för sjukvårdskostnader.

KKP (Kollektivavtalsstiftelsen för avtalsvård av Kommunal Pension)

Stiftelsen har bildats av avtalsområdets parter för att främja ekonomiskt fördelaktiga pensionslösningar och effektiv administration av kommunala tjänstepensionsavtal. Till KKP:s upp­gifter hör att teckna anslutningsavtal med de av parterna utvalda valbara försäkringsgivarna för pensionsavtalen.

KOM-KR

KOM-KR står för Kompetens- och omställningsavtal och är det kollektiv­avtal om både praktiskt stöd och ekonomisk ersättning vid arbetslöshet som började gälla den 1 oktober 2022. Avtalet är en förstärkning och utvidgning av det KOM-KR-avtal som gällde under perioden den 1 maj 2021 till och med den 30 september 2022 (och som den 1 maj 2021 ersatte det tidigare omställningsavtalet KOM-KL). Avtalet omfattar anställda i kommuner, regioner och kommunalförbund samt inom företag som är medlemmar i de kommunala företagens arbetsgivar­organisation Sobona. I KOM-KR ingår bland annat kompletterande ersättningar vid studier och olika slags insatser för omställning som kan sättas in både under pågående an­ställning och vid uppsägning eller efter avslutad an­ställning.

Kommunal

Kommunalarbetareförbundet.

Kompletterande omställningsersättning

En av de ekonomiska omställningsförmånerna i kompetens- och omställningsavtalet KOM-KR.

Konsumtionsstöd i BTP

Så kallas tilläggsbeloppet som finns i det bostadstillägg till pensionärer, BTP, som betalas till ålderspensionärer. Under 2024 är tilläggsbeloppet 840 kronor för ogift pensionär och 420 kronor för gift pensionär. I BTP som betalas vid sjuk-/aktivitetsersättning finns inget tilläggsbelopp.

Korttidsarbete/korttidspermittering

Korttidsarbete/korttidspermittering med stöd av lagen (2013:948) om korttidsarbete utökades under 2020 på grund av covid-19 men återgick till ordinarie regelverk under ­hösten 2021.Fortsatt gäller dock att tid med lägre lön under korttidsarbete med stöd av lagen (2013:948) är att betrakta som så kallad SGI-skyddad tid.

KPA Tjänstepensionsförsäkring AB

KPA, som bland annat administrerar tjänste­grupp­liv­försäkringen TGL-KL, har bytt namn till KPA Tjänstepensionsförsäkring AB.

KTP 

Kooperationens tilläggspension.

Landsting (har bytt namn till regioner)

Under 2019 bytte de tidigare landstingen namn till regioner.

LAS 

Lagen om anställningsskydd (1982:80). LAS styr bland annat hur och när en arbetstagare får sägas upp. Lagen gäller om parterna på det aktuella avtalsområdet inte har kommit överens om något annat (på juridisk svenska kallas detta att en lag är dispositiv).

LAS-ålder

Termen LAS-ålder är inte lagstadgad men används allmänt. LAS-åldern är den ålder till vilken en arbetstagare har rätt att stanna kvar i sin an­ställning. Efter uppnådd LAS-ålder finns anställningsskyddet inte kvar utan arbetsgivaren har rätt att initiera arbetstagarens avgång med pension. LAS-åldern är 69 år under perioden 2023-2025 (den var 68 år under perioden 2020-2022).

Livränta (på förmånsbestämd ålderspension i KAP-KL)

Namnet på en av delarna i pensionsavtalet KAP-KL. Se även avgiftsbestämd ålderspension, förmånsbestämd ålderspension, intjänad pensionsrätt och särskild avtals­pension.

Mer om livränta på sidan om Förmånerna i KAP-KL.

Livsinkomst

Livsinkomstprincipen i det allmänna pensionssystemet innebär att alla skattepliktiga förvärvsinkomster eller motsvarande (till exempel sjukpenning eller a-kassa) under livet är pensionsgrundande.

Mer om livsinkomstprincipen om sidan för Principer.

LO 

Landsorganisationen i Sverige.

Lyte och men 

Lyte och men är fysiskt och/eller psykiskt lidande av bestående art. Jämför sveda och värk.

Mer om lyte och men på sidan om Ersättning för medicinsk invaliditet.

Länsrätten

Har upphört. Se Förvaltningsrätten.

Lön under ledighet för omställningsinsatser

En av de ekonomiska omställningsförmånerna i kompetens- och omställningsavtalet KOM-KR.

Materiellt innehåll (i en lag eller ett avtal)

Syftar på de områden, omständigheter, faktorer med mera som det finns bestämmelser för i en lag eller ett avtal – alltså vilka ”innehållsområden” som täcks in av lagen/avtalet.

Medicinsk invaliditet 

Fysisk och/eller psykisk funktionsnedsättning oberoende av orsak och utan hänsyn till den skadades yrke, fritidsintressen eller andra speciella förhållanden.

Mer om medicinsk invaliditet.

Medlemsvillkor

För att kvalificera sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen (gäller endast inkomstbortfallsförsäkringen) måste den försäkrade uppfylla ett medlemsvillkor. Det innebär att den försäkrade ska ha varit medlem i en a-kassa under minst 12 månader före arbetslösheten. Se även Arbetsvillkor och Grundvillkor.

Merkostnadsersättning

Merkostnadsersättning till vuxna ­är en förmån som kan beviljas av Försäkrings­kassan till en person som fyllt 19 år och som på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom behö­ver hjälp minst två timmar om dagen för att kunna studera eller arbeta. Merkost­nadsersättning kan även betalas till förälder som får omvårdnadsbidrag för omvårdnad och tillsyn av ett barn med funktionsnedsättning.

Normalarbetstid

Ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen bygger bland annat på vilken normalarbetstid som den försäkrade haft och som läggs till grund för vilken inkomst som ersätts. Under en period (en så kallad ramtid) på 12 månader slås alla inkomster ihop och divideras med tolv, oavsett hur många månader som den försäkrade faktiskt har arbetat. Se även Dagsförtjänst.

Närståendepenning

En ersättning som betalas ut av Försäkrings­kassan på grundval av sjuk­penning­grundande inkomst, SGI. Närståendepenningen möjliggör frånvaro från förvärvsarbete för att vårda (i bemärkelsen vara ett stöd för, inte utföra vårdarbete) en svårt sjuk närstående i hemmet eller på sjukhus. Sjukdomstillståndet ska vara livshotande i närtid och den sjuka ska lämna skriftligt tillstånd. Närståendepenning kan betalas för högst 100 dagar och ersättningsnivåerna är 25, 50, 75 eller 100 procent. Både den som är sjuk och den som får närståendepenning måste vara försäkrade i Sverige. Närståendepenning är en skattepliktig och pensionsgrundande socialförsäkringsersättning.