Regler för karensavdrag och högriskskydd

Karensavdrag

För anställda som har rätt till sjuklön motsvarar karensavdraget 20 procent av den sjuklön som hon eller han får vid sjukfrånvaro under en genomsnittlig arbetsvecka. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek och karensavdragets storlek har arbets­marknadens parter rätt att avtala om. Inom kommun- och regionområdet har Allmänna bestämmelser (AB) sådana beräkningar.

Om den anställda inte har rätt till sjuklön enligt sjuklönelagen, beräknas karensavdraget som en hel kalenderdagsberäknad sjukpenningdag.

Flera arbetsgivare

För anställd som har flera arbetsgivare ska karensavdrag göras hos varje arbetsgivare.

Återinsjuknanderegel

En ny sjuk­period som börjar inom fem dagar efter det en tidigare sjuk­period avslutats ska betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukperioden när det gäller karensavdrag och sjuklöneperiodens längd. Återinsjuknande i samma sjukdom krävs inte.

Exempel

En anställd insjuknar på måndagen och är sjuk ytterligare två dagar. För den första dagen, måndagen, görs karensavdrag. För tisdagen och onsdagen får hon/han 80 procent av lönebortfallet i sjuklön. Efter fyra dagar insjuknar den anställda på nytt (måndag). Ersättningen för denna sjukdag blir 80 procent och sjukdagen räknas som den fjärde dagen i sjuklöneperioden.

Om återinsjuknandet inträffar på en arbetsfri dag fortsätter inte sjuklöneperioden att löpa förrän den första dagen då den anställda skulle ha arbetat. Sjuklöneperioden räknas dock såsom kalendariskt dag 1–14.

Allmänt högriskskydd

Antalet tillfällen med karensavdrag begränsas till tio under en tolvmånadersperiod räknat från det första tillfället med karensavdrag. Vid eventuellt fler sjuklöneperioder under denna tolvmånadersperiod görs inget karensavdrag. Högriskskyddet gäller varje an­ställning för sig och är oberoende av orsaken till sjukfrånvaron.

Det är arbetsgivaren som ska ansvara för att sjuklön betalas för den första dagen i sjukfallet när den anställda har haft så många sjukperioder att hon/han omfattas av högriskskyddet.

Särskilt högriskskydd

Vid kronisk sjukdom eller funktionshinder kan Försäkrings­kassan efter ansökan bevilja så kallat särskilt högriskskydd. Det innebär att sjuklön eller sjukpenning kan betalas ut redan från första dagen i varje sjuk­period. Särskilt högriskskydd gäller när man kan anta att en person kommer att ha:

• fler än tio sjukperioder under en tolvmånadersperiod

eller

• en eller flera sjukperioder på mer än 28 dagars sjukfrånvaro i följd under en tolvmånadersperiod

Arbetsgivaren kan efter skriftlig ansökan hos Försäkrings­kassan också få ersättning för beräknade lönekostnader i form av sociala avgifter och särskild löneskatt på viss inkomst. Ersättningen gäller även avgifter som arbetsgivaren har betalat enligt lagen om allmän löneavgift. Ersättning betalas bara för kostnader som arbetsgivaren är skyldig att betala enligt sjuklönelagen, men inte för eventuell sjuklön som arbetsgivaren ska betala enligt avtal. Försäkrings­kassan kan inte betala ut ersättning för längre tid tillbaka än tolv månader före ansökningsmånaden.

Högriskskydd – och ersättning till arbetsgivaren för karensdag/-ar – kan beviljas också vid sjukfrånvaro på grund av ingrepp i samband med donation eller förberedelse för donation av egna organ eller vävnader.