Förkortningar och begrepp A–G

AB

Förkortningen står för Allmänna bestämmelser (i kollektiv­avtal). Används till exempel i förmånen Sjuklön enligt AB.

Afa För­säkring

Afa Försäkring är kortnamnet för Afa För­säkring tjänste­pensions­aktiebolag, tidigare kortnamn Afa Sjuk, som den 6 oktober 2023 fusionerades med tjänste­pensions­bolagen Afa Trygg och Afa Liv.

AFS

Arbetsmiljöverkets författningssamling. I AFS-serien publiceras Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Föreskrifterna i AFS-serien kompletterar arbetsmiljölagen och gäller som om de vore lag.

AGF-KL 

Tidigare gällande kollektiv­avtal om avgångsförmåner för kommun- och landstingsanställda. Avtalet upphörde den 1 januari 2012 och ersattes då av omställningsavtalet KOM-KL. Sedan 1 oktober 2022 gäller Kompetens- och omställningsavtalet KOM-KR. Se uppslagsordet KOM-KR.

AGS-KL

Kollektiv­avtalad Avtals­grupp­sjukförsäkring för anställda i regioner, trossamfundet Svenska kyrkan och vissa kommunala bolag.

Mer om AGS-KL.

AKAP-KR (och dess föregångare AKAP-KL)

Förkortningen står för Avgiftsbestämd Kollektiv­Avtalad Pension. Sedan den 1 januari 2023 gäller pensionsavtalet AKAP-KR pensionsavtal för flertalet anställda födda 1958 och senare inom kommuner, regioner, kommunalförbund och företag som är medlemmar i arbetsgivar­organisationen Sobona. Föregångaren AKAP-KL gällde under perioden 2014-2022 endast för anställda födda 1986 och senare.

A-kassa

Arbetslöshetskassa. För att få inkomstrelaterad ersättning vid arbetslöshet måste man vara medlem i en a-kassa och uppfylla vissa villkor (se Grundvillkor, Medlemsvillkor och Arbetsvillkor). De flesta a-kassor är knutna till fackförbund men det finns också en statlig a-kassa, Alfa-kassan, som alla får bli medlemmar i och dessutom särskilda a-kassor för exempelvis egna företagare.

Aktivitetsersättning

Se Sjuk- och aktivitetsersättning.

Aktivitetsstöd 

Ersättning som betalas ut av Försäkrings­kassan till deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program och som kan vara lika stor som arbetslöshetsersättningen. För personer som saknar rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen är aktivitetsstödet 223 kronor om dagen, annars är aktivitetsstödet lika stort som arbetslöshetsersättningen skulle ha varit. Dagar med aktivitetsstöd räknas av från den försäkrades dagar med dagpenning från a-kassa.

Allmän pension 

Det lagstadgade ålderspensionssystemet som omfattar pensionsförmånerna inkomstpension, premiepension, garantipension och tilläggspension.

Mer om allmän pension.

Allmänt tandvårdsbidrag, ATB

Bidraget betalas ut till tandläkaren eller tandhygienisten men ”tillhör” den enskilda tandvårdspatienten (registreras som ett tillgodohavande hos Försäkrings­kassan). Var och en som är bosatt i Sverige och som har passerat åldersgränsen för kostnadsfri tandvård för barn och unga (året efter det år då 23-årsdagen infaller) har rätt till ATB. Under 2024 gäller följande årliga ATB-belopp i de olika åldersgrupperna: 600 kronor för personer som är 24–29 år samt från 65 år och uppåt och 300 kronor för personer som är 30–64 år. Det är möjligt att spara bidraget från ett år till nästa för att då kunna använda två bidrag.

AML

Arbetsmiljölagen.

Antagandeinkomst 

Den beräknade inkomst som läggs till grund för beräkningen av sjuk- och aktivitetsersättning.

Mer om antagandeinkomst på sidan om Sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt lag.

Antagen pensionsbehållning

När någon avlider i yrkesverksam ålder räknar Pensionsmyndigheten ut vilken sammanlagd pensionsbehållning som den avlidna skulle ha haft vid fyllda 65 år om döds­fallet inte inträffat. Detta antagande ligger till grund för de efterlevandepensioner som betalas ut.

Arbetsskadesjukpenning

En förmån i den lagstadgade socialförsäkringen som oftast används för att kompensera för karensavdrag/karensdagar vid arbetsskada om den försäkrade beviljats arbetsskadelivränta enligt SFB för sin skada. Arbetsskadesjukpenning kan dock också beviljas för att förebygga att en arbetsskada uppstår, återuppstår eller förvärras.

Arbetsvillkor

För att kvalificera sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen (gäller både grundförsäkringen och/eller inkomstbortfallsförsäkringen) måste den försäkrade uppfylla ett arbetsvillkor. Riksdagen beslöt i juni 2023 att det antal timmar som gällt sedan 2020 ska gälla tills vidare. Under 2024 gäller alltså fortsatt att den försäkrade ska ha förvärvsarbetat i minst 60 timmar per månad i minst sex månader under en ramtid av tolv månader före arbetslösheten eller förvärvsarbetat i minst 420 timmar under en sammanhängande tid av sex kalendermånader och utfört arbete under minst 40 timmar under var och en av dessa månader. Se även Grundvillkor och Medlemsvillkor.

Arvsvinst 

När en person som har till exempel en pensionsförsäkring avlider utan efterlevandeskydd, (exempelvis återbetalningsskydd), fördelas kapitalet i försäkringen på resten av försäkringskollektivet i form av arvsvinst. Bara personer som inte har återbetalningsskydd kan få del av sådana arvsvinster.

Assistansersättning

Ersättningen administreras av Försäkrings­kassan och kan ges till både vuxna med funktionsnedsättning och vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning. Syftet med ersättningen är att täcka kostnader för personlig assistans.

ATP 

En del av det allmänna pensionssystem som gällde i Sverige fram till 1999. Hur stor ATP blir/blev beror på inkomsten de femton bästa inkomståren. För full ATP krävs att man arbetat i 30 år. Personer födda 1938–1953 kommer att få en del av sin pension enligt reglerna för ATP även i det nya pensionssystemet.

Avgifts­befrielse­försäkring 

Ingår i pensionsavtalen AKAP-KR och KAP-KL. Försäkringen betalar in pensionsavgiften till den avgiftsbestämda ålderspensionen enligt gällande pensionsavtal i vissa situationer, exempelvis om den försäkrade får sjuk-/aktivitetsersättning eller arbetsskadelivränta.

Mer om Avgiftsbefrielseförsäkring.

Avgiftsbestämd pension 

Ett begrepp som används för att beskriva pension där avgiften/premien är bestämd på förhand, medan den utfallande pensionens storlek inte är känd på förhand.

Mer om avgiftsbestämd pension på sidan om Principer.

Avgiftsbestämd ålderspension 

Namnet på en av delarna i pensionsavtalet KAP-KL och den största delen i pensionsavtalet AKAP-KL. Se även förmånsbestämd ålderspension, intjänad pensionsrätt, livränta och särskild avtals­pension.

Mer om avgiftsbestämd ålderspension. på sidan om Förmånerna i KAP-KL.

Besvär (som i ”besvär till Förvaltningsrätten”) 

Klagomål över meddelat beslut.

Boendetillägg

Ett kompletterande bidrag till boendekostnaderna för de försäkrade som haft tids­begränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning under maximal tid och som sedan inte haft förmånsgrundande inkomst utan antingen får aktivitetsstöd för deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program eller till exempel sjukpenning/rehabiliteringspenning i särskilda fall. Till skillnad från vad som gäller för BTP tas hänsyn till försörjningsbörda vid beräkningen av boendetillägg. Beloppen blir högre om den försäkrade har barn. Boendetillägget är inkomstprövat. Se även BTP.

BTP, bostadstillägg till pensionärer

BTP, bostadstillägg till pensionärer är inte enbart till för ålderspensionärer utan är knutet antingen till sjuk-/aktivitetsersättning eller till ålderspension. BTP vid sjuk-/aktivitetsersättning administreras av Försäkrings­kassan och vid ålderspension av Pensionsmyndigheten. BTP är inkomstprövat. Se även SBTP och Boendetillägg.

Covid-19

Sedan den 1 april 2022 klassas covid-19 inte längre som en allmänfarlig eller samhällsfarlig sjukdom och ska därför inte anmälas som allvarligt tillbud till Arbetsmiljöverket vid smitta ådragen i arbetet. Alla tillfälliga regeländringar i socialförsäkringsbalken, SFB, till följd av covid-19 har upphört. Det gäller till exempel en uppmjukning av Försäkrings­kassans regler för arbetsförmågebedömning om planerad vård/behandling hade försenats på grund av effekter av covid-19. De tillfälliga uppmjukningar och beloppshöjningar i arbetslöshetsförsäkringen (ursprungligen införda på grund av covid-19) har dock av riksdagen i juni 2023 beslutats gälla tills vidare.

Dagsförtjänst

Ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen bygger bland annat på den försäkrades dagsförtjänst. Med dagsförtjänst avses 1/5 av den veckoinkomst eller 1/22 av den månadsinkomst som den försäkrade hade innan hon eller han blev arbetslös. Vid beräkning av dagsförtjänstens storlek ska även inräknas till exempel OB-ersättning, skifttillägg och ersättning för regel­bundet återkommande övertid.

Efterlevandepension 

Ett ekonomiskt skydd för den avlidnas familj. De lagstadgade efterlevandepensionerna administreras av Pensionsmyndigheten.

Efterlevandepensionsunderlag (EPU)

Pensionsmyndigheten räknar ut en antagen pensionsbehållning för den som avlider i yrkesverksam ålder. Efter fler beräkningar får Pensionsmyndigheten fram ett underlag (EPU) som inkomstgrundade efterlevandepensioner beräknas utifrån.

Efterskydd/efterskyddstid 

Den tid som det kollektiv­avtalade försäkrings­skyddet kan fortsätta att gälla för försäkrad som lämnat sin an­ställning eller är tjänstledig under en längre tid.

Mer om Efterskydd/efterskyddstid.

Ekonomisk invaliditet 

Den nedsättning av förmågan att skaffa sig en inkomst som en skada har medfört eller kan antas medföra i framtiden oberoende av skadans medicinska invaliditetsgrad.

Mer om ekonomisk invaliditet.

Electum

Se Pensionsvalet (PVAB).

EPU 

EPU, Efterlevandepensionsunderlag. Används för att beräkna efterlevandepensioner.

Mer om Efterlevandepension,

Familje­skydd i AKAP-KR

AKAP-KR, kollektivavtalets pensionsplan som från och med 2023 gäller för flertalet anställda i kommuner, regioner, kommunalförbund och kommunnära företag har sedan den 1 januari 2018 haft ett avtal om efterlevandeförmåner, Familje­skydd AKAP-KL. Detta avtal gäller även under hela 2024.

Familjepension

Familjepension, ett namn på pension till efterlevande. 

Mer om familjepension på sidan om Efterlevandepension.

Flytträtt

Rätten för en pensionssparare att flytta sitt hopsparade pensionskapital i AKAP-KR eller KAP-KL till en annan förvaltare. Den som väljer att utnyttja sin flytträtt måste flytta hela pensionskapitalet och endast till en av de av parterna godkända förvaltarna.

Folkpension

Grunddelen i det allmänna pensionssystem som gällde i Sverige fram till 1999. Alla hade rätt till folkpension. Jämför med det nuvarande allmänna pensionssystemets garantipension, som bara betalas som utfyllnad till personer med låg eller ingen inkomstgrundad pension.

Fondförsäkring

En försäkringsform där försäkringstagaren/den anställda själv bestämmer placeringsinriktningen, alltså i vilka placeringsslag (aktier, obligationer med mera) som pengarna ska placeras. Förvaltaren garanterar ingen avkastning. Jämför traditionell pensionsförsäkring. 

Fördelningssystem

En metod för finansiering och utbetalning av, främst, allmän pension. I ett fördelningsystem används årets inbetalningar av avgifter/premier till att finansiera årets utbetalningar.

Förhöjt prisbasbelopp 

Det förhöjda prisbasbeloppet används bland annat vid beräkning av pensionspoäng enligt de tidigare ATP-reglerna. Beloppet fastställs årligen av regeringen. 2024 är det förhöjda prisbasbeloppet 58 500 kronor. Se också prisbasbelopp och inkomstbasbelopp.

Förmånsbestämd pension 

Ett begrepp som används för att beskriva pension där den utfallande pensionsförmånens storlek (ofta som andel av slutlönen, beräknad på ett visst sätt) är känd på förhand. Avgiften/premien sätts efter hur mycket pengar som behövs för att finansiera åtagandet.

Förmånsbestämd ålderspension

Namnet på en av delarna i tjänstepensionsavtalet KAP-KL. Se även avgiftsbestämd ålderspension, intjänad pensionsrätt, livränta och särskild avtals­pension.

Mer om förmånsbestämd ålderspension på sidan om Förmånerna i KAP-KL.

Förmånstagare

Förmånstagare är den eller de som försäkrings­belopp ska utbetalas till.

Mer om Förmånstagare.

Förmåns­tagar­förordnande 

Den del i ett försäkringsavtal som avgör hur och till vem/vilka pengar ska betalas ut i samband med ett dödsfall. Det standardförordnande som finns i pensionsplanen eller försäkringen kan ändras genom ett skriftligt särskilt förmånstagarförordnande (inom vissa gränser som bland annat beror på inkomstskattelagens bestämmelser).

Mer om Förmånstagarförordnande.

Försäkrings­kassan

Försäkringskassan är den myndighet som administrerar stora delar av det lagstadgade socialförsäkringssystemet, till exempel sjukpenning och föräldrapenning. Pensioner och förmåner kopplade till pensioner (till exempel BTP vid ålderspension) administreras av Pensionsmyndigheten.

Försörjningsstöd

Det officiella namnet på det kommunala ekonomiska stöd som i vardagligt tal kallas ”socialbidrag”. Ekonomiskt bistånd kan betalas ut av hemkommunen till person som saknar andra möjligheter att försörja sig. Stödet kan bestå av försörjningsstöd och stöd till att täcka skäliga kostnader som ligger utanför den så kallade riksnormen, till exempel för boende och hushållsel. I riksnormen ingår kostnader för mat, kläder och hygien.

Förtidspension 

Förtidspension bytte namn den 1 januari 2003 till ”sjukersättning”. Se sjuk- och aktivitetsersättning.

Mer om förtidspension på sidan om Sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt lag.

Förvaltningsrätten

Domstolar som man kan överklaga en myndighets beslut till. Dessa domstolar heter ”Förvaltningsrätten i ...”, följt av namnet på den ort där förvaltningsrätten är belägen. En dom i förvaltningsrätten kan överklagas till kammarrätten.

Garantipension 

En grundtrygghet i det allmänna pensionssystemet som innebär att den som inte själv arbetat ihop en tillräcklig pension garanteras en utfyllnad i form av garantipension. Det finns garantipension både till ålderspensionen och till efterlevandepensionerna.

Grundförsäkringen

Termen betecknar den del av arbetslöshetsförsäkringen som enligt lag omfattar alla förvärvsarbetande. För arbetslös som inte är medlem i en a-kassa administreras grundförsäkringen av den statliga Alfa-kassan. Riksdagen beslöt i juni 2023 att det belopp som gällt sedan 2020 ska gälla tills vidare. Under 2024 gäller alltså fortsatt att dagpenning från grundförsäkringen är högst 510 kronor om dagen om normalarbetstiden är heltid.

Grundvillkor

För att kvalificera sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen (gäller både grundförsäkringen och/eller inkomstbortfallsförsäkringen) måste den försäkrade uppfylla grundvillkoret. Det innebär bland annat att den försäkrade ska vara anmäld som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen, vara beredd att ta ett arbete som avser i genomsnitt minst 17 timmar per vecka. Se även Arbetsvillkor och Medlemsvillkor.